Så beräknar du mängd kross till ditt projekt

Grundformeln är enkel: volym i kubikmeter multiplicerat med materialets densitet i ton per kubikmeter ger den vikt du ska beställa. Volymen räknar du som längd × bredd × tjocklek, där alla mått är i meter. Om du gräver ur en yta som är 10 meter lång, 4 meter bred och ska ha ett 200 mm tjockt bärlager blir volymen 10 × 4 × 0,20 = 8 kubikmeter. Därefter tillämpar du densiteten — för bergkross 0/32 cirka 1,7 ton per kubikmeter, vilket ger 8 × 1,7 = 13,6 ton.

Packningspåslag är viktigt eftersom kross komprimeras när det valsas eller körs på. Räkna med 5 % påslag för lätt packning (gångstigar, trädgård) och 8–10 % för bärlager som ska valsas tungt. Utan påslag riskerar du att materialet tar slut mitt i arbetet. För kommunala upphandlingar enligt AMA Anläggning specificeras packningsgrad ofta explicit, och då styr entreprenörens kontrollplan exakt hur mycket material som ska beställas.

Densiteten varierar med fraktionens sammansättning och hur mycket finmaterial den innehåller. Bergkross 0/32 ligger på 1,6–1,8 ton per kubikmeter okompakterat, med 1,7 som säker medelsiffra. Bergkross 0/16 är något tätare packat och väger omkring 1,65 t/m³. Grövre fraktioner som 16/32 makadam ligger lägre, ca 1,4–1,5 t/m³, eftersom de har mer luft mellan kornen. 8/16 makadam ligger kring 1,45 t/m³.

Återvunnen betongkross är något lättare än jungfruligt bergkross — typiskt 1,5–1,7 t/m³ — eftersom betongens egen densitet är lägre än tätt berg. Det betyder att du får lite fler kubikmeter per ton, vilket kan vara en fördel om volymen är viktigare än vikten. För 0/150 grov återvunnen fraktion ligger densiteten på 1,5–1,6 t/m³.

En normal garageuppfart för villa i Dalarna är typiskt 5 × 8 meter (40 kvm) eller 4 × 10 meter. För belastning av personbil räcker 150 mm bärlager av 0/32 bergkross ovanpå geotextil. Räkneexempel: 5 × 8 × 0,15 = 6 m³, × 1,7 t/m³ = 10,2 ton, plus 8 % packningspåslag = cirka 11 ton. Ska uppfarten tåla lastbil eller husbil rekommenderas 250 mm bärlager, vilket ger 5 × 8 × 0,25 = 10 m³ eller cirka 18 ton. Toppskiktet — oftast 30–50 mm stenmjöl 0/8 eller asfalt — räknas separat. För gårdsplan som ska tåla snöröjning rekommenderar vi minst 200 mm bärlager och en geotextil av klass N3 under, vilket hindrar bärlagret från att blanda sig med underlaget och förlänger livslängden markant.

Dränering runt husgrund kräver en dränerande fraktion utan finmaterial — 16/32 makadam är standardvalet, 8/16 om gropen är trängre. Räkna bredden på dräneringsgropen (typiskt 300–500 mm ut från grunden), höjden (från dräneringsledning till ovankant, typiskt 400–600 mm) och gropens längd runt huset. Ett hus med 10 × 10 meters grund har en omkrets på 40 meter. Med 400 mm bred grop och 500 mm hög makadamfyllning blir volymen 40 × 0,4 × 0,5 = 8 m³, × 1,5 t/m³ = 12 ton 16/32 makadam. Kom ihåg att räkna både under- och ovansida av dräneringsslangen samt eventuellt kapillärbrytande lager under platta på mark. En 100 kvm platta kräver då 100 × 0,2 = 20 m³, vilket är cirka 30 ton. Vid nybyggnation gäller Boverkets byggregler om fuktsäker konstruktion.

Det vanligaste felet är att blanda ihop kubikmeter och ton. Kross säljs i Sverige nästan alltid i ton (vikt), medan ritningar specificerar volym (m³). Beställer du 10 m³ och får 10 ton har du fått ungefär 6 m³ — en underleverans på 40 %. Andra vanliga fel är att glömma packningspåslag, att välja för grov fraktion (stora stenar blir ojämn yta), eller att missa att bärlagret måste valsas i minst två lager om det är tjockare än cirka 200 mm. Ett annat frekvent misstag är att använda 0/32 bärlager där dränerande 16/32 hade krävts — det ger en vattentät packning som samlar fukt mot grund. Tvärtom förekommer också: att man lägger 16/32 som bärlager där det hade behövts 0/32 med finmaterial för att stabilisera.