Vad händer med materialet efter rivning?
Sorteringskategorier, återbruksprincipen, CRREX 85 % återvinningsgrad och hur spårbarheten dokumenteras från rivning till slutanvändning.
FOTOARKIV · CRREXVad händer med rivningsmaterial och hur mycket återvinns?
Allt material från CRREX rivningar sorteras enligt gällande miljökrav och transporteras till godkända återvinningsanläggningar eller till vår egen mottagning i Rättvik. Principen är återbruk först, återvinning sedan, deponi sist. I snitt återvinner vi 85 % av materialet per projekt med full spårbarhet från rivning till slutdestination.
- Återbruk först (fönster, dörrar, tegel, balkar)
- Återvinning som andra hand (betong, metall, trä)
- Deponi som sista utväg
- 85 % återvinningsgrad i genomsnitt
- Full spårbarhet dokumenterad
- Återvinning
- i snitt per projekt
- Fraktioner
- separeras på plats
- Mottagning
- egen anläggning
- Dokumentation
- spårbar kedja
Vilka sorteringskategorier hanterar CRREX?
Vi sorterar rivningsmaterial i minst 12 kategorier på plats: ren betong, betong med armering, asfalt, tegel (för återbruk eller krossning), trä rent (till energi), tryckimpregnerat trä (särskild destruktion), metall (järn, aluminium, koppar separat), gipsskivor, mineralull, plast, elektronik (el-avfall), farligt avfall (kemikalier, oljerester). Större projekt kräver ytterligare uppdelning beroende på beställarens krav eller återvinningsanläggningens mottagningsregler. Ren betong och asfalt krossar vi själva i vår mobila anläggning och återanvänder som fyllnadsmaterial eller väggrus. Metaller går till skrot-recycling där värdet ofta delvis kompenserar kostnaden för sorteringen. Trä sorteras i fraktioner beroende på ytbehandling och destination. Allt vägs och dokumenteras med mottagningskvitto.
Hur fungerar återbruksprincipen i praktiken?
Återbruk betyder att vi räddar material för återanvändning i dess befintliga form — inte att vi smälter ner och tillverkar nytt. Typiska återbruksmaterial från rivning är: gamla tegelstenar (värde 3–8 kr/st), tak- och fasadplåt i gott skick, träbalkar och planker med karaktär, fönster med isolerglas, dörrar inklusive karmar, lampor och belysningsarmatur från kommersiella lokaler, sanitetsgods som fungerar. Återbruk kräver manuell demontering — material som sönderdelas i mekanisk rivning går inte att rädda. Därför är selektiv rivning en förutsättning för hög återbruksgrad. Vi samarbetar med återbruksmarknader och byggnadsvårdscenter i regionen som tar emot material för vidareförsäljning. I bästa fall delfinansierar intäkterna från återbrukat material rivningskostnaden, även om det sällan räcker för att helt täcka den extra tiden selektiv metod kräver.
Hur dokumenteras spårbarheten?
Vi dokumenterar varje fraktion med information om vikt, destination och mottagningskvitto. Processen börjar med vägning av lastade fordon — antingen på vår egen våg i Rättvik eller på mottagningens våg. Varje transport får ett följesedelsnummer som kopplas till projektet. Mottagande anläggning utfärdar kvitto med fraktionsuppgift och behandlingsmetod (återvinning, energi, deponi). Kvittona samlas i projektdokumentationen.
I slutet av projektet sammanställer vi en miljörapport som visar total mängd material per fraktion, återvinningsgrad i procent, transportavstånd (för beräkning av CO2), och eventuella avvikelser. Rapporten får du som beställare digitalt och kan använda i din egen miljöredovisning, för certifieringar, eller som underlag i upphandlingar där miljöprestanda efterfrågas. Vi gör dokumentationen lika seriöst oavsett projektstorlek.
Frågor & svar
Q · 01Hur uppnår ni 85 % återvinningsgrad?
85 % återvinningsgrad uppnås genom noggrann sortering redan på rivningsplatsen, egna maskiner för att bearbeta material på plats (krossning av betong och asfalt), och långsiktiga samarbeten med mottagningsanläggningar som tar hand om olika fraktioner. Vi sorterar i minst 12 kategorier — de flesta mindre firmor klarar bara 4–6 — vilket ger oss mer återvinningsbar volym. Betong och asfalt krossar vi själva till 0–60 mm fraktion som återanvänds direkt som fyllnadsmaterial. Metaller säljs till skrot. Trä delas upp mellan energi, återbruk och särskild hantering. Gips går till gipsåtervinning. Den återstående 15 % består främst av förorenat material, vissa plaster och isolering utan återvinningsmarknad. Vi arbetar kontinuerligt för att sänka deponi-andelen — målet är 90 % återvinning till 2028.
Q · 02Kan jag som beställare välja vilka fraktioner som ska återvinnas?
Ja, beställaren kan specificera särskilda krav på hanteringen av enskilda fraktioner. Vanliga önskemål är: högre återbruksgrad för specifika material (till exempel bevarande av alla gamla fönster eller tegelstenar), särskild destination för värdefulla metaller (vissa beställare vill säkerställa att kopparn går till svensk smältverk istället för export), eller krav på specifik deponi för material som inte återvinns. Vi tillgodoser nästan alla sådana önskemål inom ramen för lagstiftning och ekonomisk rimlighet. Extra krav som innebär merkostnad (till exempel transport till avlägsen mottagning) specificerar vi i offerten så att beställaren kan ta ställning till merkostnaden. För projekt med miljöcertifiering är det vanligt att beställaren har en ansvarsfull hanteringsplan som vi följer.
Q · 03Hur redovisas CO2-avtrycket för rivningsprojektet?
CO2-redovisning i rivningsprojekt omfattar främst transporter och materialbehandling. Vi beräknar avtrycket baserat på total transportad volym, antal kilometer till varje mottagning, och bränsleförbrukning för maskinerna på arbetsplatsen. För större projekt kan vi också beräkna 'sparad CO2' från återvinning jämfört med jungfruligt material — till exempel återvunnen betongkross istället för nybrutet berg ger lägre klimatpåverkan. Rapporten blir en del av slutdokumentationen och kan användas för miljöredovisning, certifieringsansökningar eller marknadsföring av beställarens projekt. Vi använder schablonvärden baserade på Naturvårdsverkets data och Byggföretagens branschstandarder. Om beställaren har egna beräkningsmetoder (till exempel inom BREEAM eller LEED) anpassar vi rapporten till de kraven. CO2-redovisning är ett tillägg som inte kostar extra för standardomfattning.
Selektiv rivning vs totalrivning — vilken ska du välja?
Jämförelse av metoder, kostnader, miljöpåverkan och när vardera passar bäst. Beslutsguide för projektledare och fastighetsägare.
Vad kostar rivning i Dalarna 2026?
Prisspann, påverkande faktorer och vad du bör veta innan du begär offert för rivning i Falun, Rättvik, Borlänge, Mora eller Idre.
Säkerhet på rivningsplats — riskanalys och AFS 1999:3
Hur CRREX uppnår 0 arbetsplatsolyckor genom dokumenterade rutiner, daglig riskanalys och AFS 1999:3 arbetsmiljöplan.
Behöver du hjälp med ditt projekt?
Få en kostnadsfri offert eller ring oss direkt. Vi svarar inom 24h.
