Hoppa till innehåll
CRREX
MILJÖ · REGELVERK

Återvunnen betongkross — miljönytta, CE-märkning och regelverk

Så fungerar cirkulärt materialflöde från rivning till ny ballast. CO2-besparing, EN 13242, laktest enligt EN 12457 och Naturvårdsverkets MRR-riktlinjer.

Publicerad · 20 apr. 2026Uppdaterad · 18 maj 20269 min läsningAv Dennis Hjerp
Återvunnen betongkross — miljönytta, CE-märkning och regelverkFOTOARKIV · CRREX
KORT SVAR

Hur miljövänlig är återvunnen betongkross och vilka regler gäller?

Återvunnen betongkross sluter kretsloppet för betong som annars hamnar på deponi. Produktionen ger enligt Svensk Betongs LCA-underlag upp till 70 % lägre CO2 än jungfruligt bergkross. Materialet CE-märks enligt EN 13242 och laktestas enligt EN 12457. Naturvårdsverkets riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) styr användningen.

  • Upp till 70 % lägre CO2-avtryck
  • CE-märkning enligt EN 13242
  • Laktest enligt EN 12457-3/-4
  • Naturvårdsverkets MRR-riktlinjer
  • Cirkulärt materialflöde utan deponi
I KORTHET
CO2-minskning
Upp till 70 %
vs jungfruligt berg
Standard
EN 13242
CE-märkning
Laktest
EN 12457-3/-4
urlakning
Regelverk
MRR
Naturvårdsverket

Hur stor är miljövinsten med återvunnen betongkross?

Miljövinsten uppstår på flera nivåer samtidigt. Först: riven betong som återvinns går inte till deponi, vilket sparar deponiutrymme och undviker den CO2-belastning som deponering av mineraliska massor faktiskt innebär. Sverige har som mål att minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet ska materialåtervinnas enligt Avfallsförordningen (2020:614), och återvunnen betongkross är den största enskilda bidragaren till den siffran. Andra: varje ton återvunnen betong ersätter ett ton brutet bergmaterial, vilket minskar uttaget ur bergtäkter. Brytning, krossning och transport av jungfruligt berg står för en betydande del av anläggningsbranschens klimatavtryck.

Tredje och största vinsten: enligt Svensk Betongs LCA-underlag och motsvarande studier från Trafikverket och IVL kan livscykelavtrycket för återvunnen betongkross bli upp till 70 % lägre än för jungfruligt bergkross, när man räknar in brytning, krossning och transport. Den exakta siffran beror på transportavstånd — eftersom återvunnen kross produceras lokalt där rivningen sker (som vår anläggning i Rättvik), blir transportavståndet till Dalarnas arbetsplatser kort, vilket förstärker klimatfördelen.

Vad innebär CE-märkning enligt EN 13242?

EN 13242 är den europeiska harmoniserade standarden för obundna och hydrauliskt bundna ballastmaterial för anläggningsarbeten och väg. Den specificerar vilka egenskaper ballast ska uppfylla (fraktionskurva, kornform, finmaterialhalt, hållfasthet, kornforma, urlakningsegenskaper) och hur dessa ska provas och deklareras. CE-märkning enligt EN 13242 är obligatoriskt för ballast som säljs eller används i EU sedan 2004, med skärpning 2013.

En prestandadeklaration (Declaration of Performance, DoP) följer med varje parti CE-märkt ballast. DoP:n specificerar produktens avsedda användning, deklarerade egenskaper (fraktion, petrografisk sammansättning, kornstorleksfördelning, sandekvivalent, Los Angeles-värde, frostresistens, urlakning) och tillverkarens ansvar. Hos CRREX produceras vår återvunna betongkross enligt EN 13242 — certifieringsstatus verifieras löpande. Upphandlare som kräver CE och DoP ska alltid få dessa dokument som del av leveransdokumentationen.

Hur fungerar laktest enligt EN 12457?

Laktest enligt EN 12457 (specifikt delarna 3 och 4 för olika krossstorlekar) mäter vilka ämnen som lakar ur materialet när det utsätts för vatten över tid. Testet simulerar att materialet ligger exponerat för nederbörd och grundvatten under lång tid, och mäter urlakning av tungmetaller (bly, kadmium, krom, koppar, nickel, zink, kvicksilver), sulfat, klorid, lösta salter och pH. Resultatet jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Handbok 2010:1) som definierar tre nivåer: mindre än ringa risk (MRR), ringa risk och större risk. Återvunnen betongkross ska i normalfallet ligga under MRR-nivån för att få användas i öppna anläggningsprojekt utan särskild anmälan till tillsynsmyndighet. CRREX laktestar produktionen regelbundet och resultaten arkiveras för varje produktionsparti.

När krävs anmälan till miljömyndighet för återvunna massor?

Användning av återvunna massor i anläggningsarbeten regleras av miljöbalken och Naturvårdsverkets Handbok 2010:1. Huvudregeln: om massorna ligger under MRR-nivån får de användas utan anmälan. Om de ligger mellan MRR och ringa risk krävs anmälan till kommunens miljökontor enligt 29 kap miljöprövningsförordningen. Om de ligger över ringa risk krävs tillstånd. Återvunnen betongkross från CRREX ligger i praktiken alltid under MRR, vilket betyder att den kan användas fritt i normala anläggningsprojekt — vägar, bärlager, parkering, fyllnadsmassor. Undantag: vattenskyddsområden kan ha lokala förbud eller skärpta krav oavsett lakvärden. Som beställare är det du — fastighetsägaren eller entreprenören — som formellt ansvarar för att kontrollera lokala krav innan massor läggs ut.

Hur dokumenterar CRREX återvinningsflödet?

Varje steg i kross-flödet är dokumenterat: mottagning, provtagning, produktion, kvalitetskontroll och leverans. Vi väger varje lass in och ut, registrerar materialtyp och avsändare, och tar prover på den färdiga krossfraktionen för laktest enligt EN 12457. Resultatet samlas i en spårbar produktdokumentation som beställare kan begära ut för klimatredovisning, projekt-LCA eller revision från upphandlande myndighet. För större entreprenörer och offentliga beställare innebär det att betongkrossen kan läggas in i deras egna miljöuppföljning utan att de behöver duplicera mätningarna. För oss innebär dokumentationen att vi kontinuerligt följer återvinningsgrad och processeffektivitet över tid.

FRÅGOR & SVAR

Frågor & svar

Q · 01Räknas återvunnen betongkross in i klimatdeklaration enligt Boverkets regler?

Ja. Sedan januari 2022 kräver Boverket klimatdeklaration vid nybyggnation och produktspecifika EPD:er (Environmental Product Declarations) eller LCA-data ska användas för att beräkna byggnadens klimatavtryck. Återvunnen betongkross har typiskt 50–70 % lägre klimatbelastning än jungfruligt bergkross i generisk LCA-data, vilket direkt påverkar byggnadens totala klimatdeklarationsvärde positivt. För projekt som ska certifieras enligt Miljöbyggnad, BREEAM-SE eller LEED är återvunna ballastfraktioner ofta ett sätt att nå högre betyg. Boverkets gränsvärden för klimatdeklaration skärps stegvis fram till 2027 och framåt.

Q · 02Vad händer med armeringsjärnet när betongen krossas?

Armeringsjärn separeras från betongen under krossningsprocessen med hjälp av magnetseparator som sitter direkt i kross-flödet. När betongen passerar genom käftkross och vidare mot slagkross bryts den mesta armeringen loss, och magneten drar ut den innan materialet hamnar på sorteringsduken. Resultatet är ren betongkross utan armering och ett flöde av återvunnet järnskrot. Järnskrotet transporteras till specialiserad metallåtervinning och går in i stålindustrins smältprocesser. Hos CRREX väger och dokumenterar vi både betongfraktionen och armeringen separat, vilket ger beställaren en fullständig materialbalans över återvunnet material i rivningsprojektet.

Q · 03Hur dokumenterar CRREX miljöprestanda för ett helt projekt?

För projekt där beställaren behöver samlad miljödokumentation sätter vi upp ett projektspecifikt rapportpaket. Det innehåller: materialbalans (inkommande betong i ton, utgående fraktioner i ton, metall-återvinning i ton), CE-deklaration och DoP per levererad fraktion, aktuella laktestresultat, ursprungsdokumentation (vilka rivningsprojekt råvaran kommer från), CO2-beräkning jämfört med jungfruligt alternativ, transportavstånd och drivmedelsförbrukning. Paketet levereras digitalt och kan användas direkt i beställarens klimatredovisning, hållbarhetsrapport eller miljöcertifieringsansökan.

▬ NÄSTA STEG

Behöver du hjälp med ditt projekt?

Få en kostnadsfri offert eller ring oss direkt. Vi svarar inom 24h.