Rivning Avesta

Ja, det är en av våra styrkor. Industririvningar är annorlunda än vanlig villarivning — de kräver större maskiner, mer planering, miljöteknisk undersökning innan start, och ofta sprängning eller skärning av tunga stålkonstruktioner. Vi har egen maskinpark som klarar volymen (grävmaskiner upp till 35 ton, demoleringsrobotar för precisionsarbete, lastmaskiner för materialhantering) och vi samarbetar med specialiserade entreprenörer för sprängning där det behövs. Vid större industriprojekt mobiliserar vi maskiner och personal som stannar på plats hela rivningsperioden — det är mer effektivt än att pendla. Tidplanen för ett industriprojekt i Avesta-storlek är normalt 4–12 veckor beroende på komplexitet, plus 2–4 veckor förberedelser med miljöundersökning, dokumentation och tillståndsprocess. Vi tar fram en projektplan vid platsbesöket och uppdaterar den löpande.

Avesta har en del kulturhistoriskt värdefull bruksbebyggelse, framförallt knutet till Avesta Jernverks historia. Rivning av sådana objekt kräver ofta extra hänsyn: länsstyrelsen kan begära dokumentation före rivning, kulturminnesvård kan vara inblandad, och i vissa fall kan rivningstillstånd nekas eller villkoras. Vi börjar alla bruksbyggnadsprojekt med att kontrollera om byggnaden har särskilt skydd eller områdesbestämmelser — det är något kommunen och länsstyrelsen kan svara på. Om byggnaden är skyddad är ofta selektiv demontering, dokumentation och eventuell flytt-/återanvändningsplan ett krav. Vi har erfarenhet av just den typen av process och kan både ta fram underlagen och utföra arbetet enligt myndigheternas krav. För beställaren betyder det att projektet kan ta längre tid att få igenom än normal rivning, men vi guidar genom processen.

Material från industririvningar är ofta mer komplicerat att hantera än från vanliga byggnader. Det kan innehålla föroreningar (oljor, lösningsmedel, asbest, PCB i äldre kondensatorer eller fogmassor), olika metaller med olika återvinningsvärde, betong med varierande armeringsgrad, och i bruksbebyggelse ibland slagg eller andra industribiprodukter. Vår process börjar med en miljöteknisk undersökning som identifierar vad som finns i byggnaden — den styr sedan hela hanteringskedjan. Förorenade material går till specialdeponi med spårbarhet och kvitto. Rena fraktioner (oförorenad betong, asfalt, ren metall) går till återvinning, ofta lokalt i södra Dalarna för stora volymer. Vi rapporterar alla volymer och destinationer i en miljöslutrapport som blir en del av byggnadens historik. För Avesta-projekt nås ofta 80–90 % återvinningsgrad även för komplicerade industriobjekt.