Kreosot i rivningsprojekt — hantering, regler och farligt avfall
Vad är kreosot, varför är det farligt och hur hanteras kreosot-impregnerat virke vid rivning? Regelverk, klassificering och CRREX hantering på anläggningen i Rättvik.
Vad är kreosot och hur hanteras det i rivning?
Kreosot är en träimpregneringsolja gjord av destillerad stenkolstjära som tidigare användes flitigt på järnvägssyllar, telefonstolpar och brovirke. Materialet är klassificerat som farligt avfall enligt avfallsförordningen och får inte deponeras eller brännas okontrollerat. CRREX i Rättvik har tillstånd att mellanlagra kreosot-impregnerat virke och säkerställer transport till godkänd förbränningsanläggning.
- Farligt avfall enligt avfallsförordning 2020:614
- Innehåller PAH — cancerogena ämnen
- Får inte deponeras eller brännas okontrollerat
- CRREX mellanlagrar och vidaretransporterar
- Dokumentation och spårbarhet ingår
- Avfallskod
- farligt träavfall
- Vanligt i
- förbudsår EU
- Slutdestination
- med rökgasrening
- CRREX tar emot
- Industrivägen 3, Rättvik
Vad är kreosot och var hittar man det?
Kreosot är en olja som destilleras från stenkolstjära och som under nästan hela 1900-talet användes för att impregnera trä mot röta och insekter. Det igenkännbara svartbruna virket och den tjockflytande, beska doften finns kvar på järnvägssyllar, telefonstolpar, kraftledningsstolpar, brovirke och äldre tryckpålad fasad. Inom EU förbjöds försäljning till privatpersoner 2003 och användning är idag starkt begränsad till specifika industriapplikationer. Vid rivningsprojekt i Dalarna stöter vi regelbundet på kreosot — typiskt vid rivning av äldre järnvägsmiljöer, lantbruksbyggnader med syllar som återanvänts som grund, gamla telefon- och kraftstolpar samt trädäck och staket från 1950–1990-talet.
Varför är kreosot farligt avfall?
Kreosot innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH) — en grupp ämnen där flera är klassificerade som cancerframkallande, bland annat benso(a)pyren. Vid förbränning utan rökgasrening, vid läckage till mark eller grundvatten, eller vid mekanisk bearbetning utan andningsskydd sprids dessa ämnen i miljö och kropp. Avfallsförordningen (2020:614) klassar kreosot-impregnerat virke som farligt avfall med EWC-kod 17 02 04* (asterisken markerar farligt avfall). Det betyder att transport kräver transportdokument för farligt avfall, mellanlagring kräver särskilt tillstånd från länsstyrelsen, och slutbehandling måste ske på anläggning godkänd för PAH-haltigt material — i praktiken förbränning med fullt utbyggd rökgasrening.
Hur hanterar CRREX kreosot från rivningsprojekt?
CRREX har tillstånd att mellanlagra farligt avfall på vår anläggning på Industrivägen 3 i Rättvik. När ett rivningsprojekt innehåller kreosot-impregnerat virke planeras hanteringen redan i offerten: separat sortering vid rivningsplatsen, transport på fordon med rätt ADR-behörighet, och invägning vid mottagning. Materialet läggs i avgränsad hög och hålls separerat från övriga träfraktioner tills vi har samlat tillräcklig mängd för en sluttransport till godkänd förbränningsanläggning. Beställaren får ett spårbarhetsspår: transportdokument, mottagningsbevis, vikt per leverans och slutbehandlingsbevis. Detta är centralt för byggprojektets miljörapportering, framförallt vid uppdrag där entreprenören måste redovisa att farligt avfall hanterats korrekt.
Frågor & svar
Q · 01Vad ska man göra om man hittar kreosot vid rivning?
Stoppa allt arbete med materialet och dokumentera fynden med foto. Kreosot känns igen på den karaktäristiska svartbruna oljiga ytan, beska doften och att virket ofta är hårt och tungt. Misstänkt material får inte hanteras med vanliga rutiner — det måste sorteras separat och behandlas som farligt avfall. Kontakta din rivningsentreprenör eller ring CRREX direkt på (+46) 73-094 33 93 så hjälper vi med klassificering, transport och mellanlagring. Vid osäkerhet om materialet faktiskt är kreosot eller annan trätypsimpregnering (kromat-koppar-arsenik, så kallad CCA) kan vi ta ett prov och skicka för analys. Aldrig såga, slipa eller bränna kreosot-virke på rivningsplatsen — det sprider PAH-partiklar i luften och kan kontaminera mark och utrustning. Andningsskydd P3-klass och skyddshandskar är minimum vid hantering.
Q · 02Kan kreosot-virke återanvändas?
Nej, inte i någon ny användning. Sedan EU:s biocidförordning 2003 är det förbjudet att sälja kreosot-impregnerat virke till privatpersoner och kraftigt begränsat för industri. Begagnat virke som redan finns i omlopp får inte återanvändas i miljöer där människor utsätts för långvarig kontakt — till exempel barnens lekplatser, trädgårdsbäddar, möbler eller bostadsmiljö. Industriell återanvändning, exempelvis för bro- eller järnvägsändamål, kan i undantagsfall vara tillåten men kräver särskild prövning. För praktiska rivningsprojekt är slutsatsen alltid densamma: kreosot-virke är farligt avfall och ska skickas till förbränning, inte till återbruk eller flispannor. CRREX dokumenterar varje sluthantering så att beställaren har bevis på korrekt hantering i sin miljörapport eller hållbarhetsredovisning.
Q · 03Vad kostar det att bli av med kreosot-virke?
Mottagning och sluthantering av kreosot-virke kostar typiskt 2 500–5 000 kr per ton beroende på volym, transportavstånd och slutbehandlingsanläggningens kapacitet vid tillfället. För ett vanligt rivningsprojekt med några ton kreosot-syllar eller stolpar hamnar totalkostnaden ofta i intervallet 5 000–25 000 kr inklusive transport. CRREX offererar detta separat i rivningsoffert eller som en fristående tjänst om beställaren redan har materialet sorterat. Det som påverkar priset mest är mängden — vi konsoliderar mottagningar så att vi kan köra fullastat till godkänd anläggning, vilket sänker styckkostnaden. Beställare som har återkommande kreosot-flöden (kraftbolag, järnvägsentreprenörer, kommunala fastighetsförvaltare) kan teckna ramavtal med fast styckpris.
Vad händer med materialet efter rivning?
Sorteringskategorier, återbruksprincipen, CRREX 85 % återvinningsgrad och hur spårbarheten dokumenteras från rivning till slutanvändning.
Sjuka hus — när är rivning eller selektiv demontering rätt åtgärd?
Mögel, fukt, PCB, asbest och kemikalier — vad gör man när inomhusmiljön i en byggnad är ohälsosam? Skillnaden mellan sanering, partiell rivning och totalrivning.
Asbestsanering 2026 — process, regler och när det krävs
Hur asbesthantering fungerar i Sverige, Arbetsmiljöverkets krav, och varför CRREX förmedlar istället för att utföra sanering själva.
Behöver du hjälp med ditt projekt?
Få en kostnadsfri offert eller ring oss direkt. Vi svarar inom 24h.