Kvartsdamm vid rivning — AFS 2015:2, gränsvärden och rutiner
Kvartsdamm är en av rivningsbranschens dolda hälsorisker. Hur det uppstår, vad reglerna säger, och hur CRREX säkerställer att personal och kringboende inte exponeras.
Hur hanteras kvartsdamm vid rivning?
Kvartsdamm uppstår när material som innehåller kristallin kvarts — betong, tegel, sten, vissa puts — bearbetas, sågas eller krossas. Inandning kan orsaka silikos och lungcancer. Arbetsmiljöverket reglerar exponering via AFS 2015:2 med tydligt gränsvärde. CRREX använder vattendimma, undertrycksventilation och P3-andningsskydd vid alla rivningsmoment där kvartsdamm kan bildas.
- Gränsvärde 0,1 mg/m³ enligt AFS 2015:2
- Silikos och lungcancer som hälsorisker
- Vattendimma sänker dammmängd 80–95 %
- P3-andningsskydd vid torrt arbete
- Mätning och dokumentation per arbetsplats
- Gränsvärde
- AFS 2015:2
- Föreskrift
- kvarts — stendamm
- Sjukdom
- och lungcancer
- Skydd
- vid bearbetning
Vad är kvartsdamm och var bildas det?
Kvartsdamm består av små partiklar kristallin kvarts (kiseldioxid, SiO₂) som frigörs när material innehållande kvarts bearbetas mekaniskt. På en rivningsplats händer det vid sågning, slipning, borrning, mejling, hugg eller krossning av betong, tegel, natursten, vissa typer av puts, klinkerplattor och tegelpannor. Partiklarna som är farliga är de allra minsta — under 4 µm — som inte fastnar i näsa eller hals utan tränger djupt ner i lungorna och fastnar i lungvävnaden. Där orsakar de inflammation som under decennier kan utvecklas till silikos (ärrbildning som försämrar lungfunktionen permanent) och kraftigt förhöjd risk för lungcancer. Riskerna är väldokumenterade och Arbetsmiljöverket har skärpt regelverket flera gånger sedan 2000-talet.
Vad säger AFS 2015:2 om gränsvärden och mätning?
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:2 Kvartsdamm i arbetsmiljön reglerar både gränsvärden och vilka åtgärder som krävs när dessa kan överskridas. Det hygieniska gränsvärdet är 0,1 mg/m³ respirabel kristallin kvarts under en åtta timmars arbetsdag (TWA, time-weighted average). Vid riskbedömning som visar att gränsvärdet kan överskridas måste arbetsgivaren ta fram en handlingsplan med tekniska åtgärder (vattendimma, undertrycksventilation, dammsugare med HEPA-filter), organisatoriska åtgärder (begränsa tid och antal exponerade personer) samt personliga skyddsutrustning (P3-andningsskydd som minimum). Föreskriften kräver också att exponering mäts om risken är förhöjd, och att medicinska kontroller erbjuds personal som regelbundet arbetar med kvartshaltigt material.
Hur arbetar CRREX med kvartsdamm i praktiken?
På varje rivningsuppdrag där betong, tegel eller stenmaterial ska bearbetas eller krossas görs en riskbedömning som dokumenterar förväntad exponering och valda åtgärder. För maskiner med rivningsverktyg används vattendimma direkt vid bearbetningspunkten — vatten under tryck sprayas över verktyget och håller dammet bundet. Detta enkla men effektiva grepp sänker damm-mängden 80–95 % jämfört med torr bearbetning. För hand-arbete med sågar, slipverktyg eller borrar används maskiner med integrerad utsug kopplad till H-klass dammsugare. Personal har alltid P3-andningsskydd när bearbetning pågår, och avgränsade zoner upprättas så att kringliggande personal eller boende inte exponeras. Vid större projekt eller långvariga uppdrag genomförs personburen exponeringsmätning där prov skickas till ackrediterat labb och dokumenteras i arbetsmiljöplanen.
Frågor & svar
Q · 01Vad är skillnaden mellan kvartsdamm och vanligt byggdamm?
Vanligt byggdamm är en blandning av allt material som rivs ut: trä, gips, isolering, betong, tegel, plast. Det är obehagligt men oftast inte långsiktigt farligt om man har grundskydd. Kvartsdamm är en specifik fraktion av byggdammet som består av kristallin kvarts från betong, sten, tegel eller vissa puts. Det som gör kvartsdammet farligt är att partiklarna är så små att de tränger djupt in i lungvävnaden och orsakar permanent skada. Visuellt kan du inte se skillnaden — på en rivningsplats där betong bearbetas finns alltid både vanligt damm och kvartsdamm i samma moln. Därför är åtgärderna lika oavsett — vattendimma och andningsskydd P3 — så snart kvartshaltigt material bearbetas. CRREX behandlar varje rivningsuppdrag med betong, tegel eller sten som ett kvartsdamm-uppdrag som standard.
Q · 02Måste fastighetsägaren göra mätning av kvartsdamm vid rivning?
Det är inte fastighetsägaren utan utförande rivningsentreprenör som har det formella arbetsmiljöansvaret och därmed skyldigheten att göra riskbedömning, vidta åtgärder och dokumentera exponering enligt AFS 2015:2. Men som beställare bör du fråga om entreprenörens rutiner: hur dimensioneras vattendimman, vilken klass av dammsugare används, har personalen P3-andningsskydd och hur ofta mäts exponeringen. En seriös rivningsfirma kan svara direkt på detta — vi gör det dagligen. Vid större eller långvariga uppdrag rekommenderas exponeringsmätning av flera skäl: dokumentation till Arbetsmiljöverket, underlag för medicinska kontroller, bevis mot eventuella framtida arbetsskadeanmälningar. CRREX bifogar arbetsmiljöplanen som inkluderar kvartsdamm-rutiner och resultat från personburen mätning i slutdokumentationen.
Q · 03Påverkar kvartsdamm också närliggande fastigheter och människor?
Ja, om åtgärder inte vidtas. När betong eller tegel krossas eller bearbetas på rivningsplats sprids dammet med vind och kan driva flera hundra meter från arbetsplatsen i ogynnsamma förhållanden. Boende, förbipasserande, närliggande butiker och förskolor exponeras då för samma partiklar som personalen — låt vara i lägre koncentrationer. För rivningsplatser i tät bebyggelse är detta särskilt viktigt och en del av varför vi alltid arbetar med vattendimma och vid behov etablerar dammnät runt arbetsområdet. Vid större projekt informerar vi närboende i förväg om planerade dammintensiva moment, och planerar de mest dammande operationerna till tidpunkter när minst antal människor påverkas. För kringboende med astma eller andra luftvägsproblem rekommenderas att stänga fönster och inte vistas direkt på en arbetsplats där rivning pågår — exponering är låg men inte noll.
Säkerhet på rivningsplats — riskanalys och AFS 1999:3
Hur CRREX uppnår 0 arbetsplatsolyckor genom dokumenterade rutiner, daglig riskanalys och AFS 1999:3 arbetsmiljöplan.
Sjuka hus — när är rivning eller selektiv demontering rätt åtgärd?
Mögel, fukt, PCB, asbest och kemikalier — vad gör man när inomhusmiljön i en byggnad är ohälsosam? Skillnaden mellan sanering, partiell rivning och totalrivning.
Asbestsanering 2026 — process, regler och när det krävs
Hur asbesthantering fungerar i Sverige, Arbetsmiljöverkets krav, och varför CRREX förmedlar istället för att utföra sanering själva.
Behöver du hjälp med ditt projekt?
Få en kostnadsfri offert eller ring oss direkt. Vi svarar inom 24h.